Det är lätt att hävda att Sverige är jämställt för att lagen är jämställd - och därmed lämna vidare kontext och normer utanför diskussioner. Och jag erkänner att jag ibland har lite svårt att förstå varför det under dagens datum står "internationella kvinnodagen" - varför en sådan könsseparation att vi ska ha olika dagar? Men det finns ju skillnader - varför behandlas människor olika utefter deras olika grupptillhörighet?
Margaretha, min mormor, föddes en vårdag år 1917 - bondfamilj, landsbygd, stor syskonskara - ni kan det där.
Min mormor tyckte om skolan - så mycket att hon försökte börja den några år innan hon faktiskt fick börja densamma genom att följa med en av sina storebröder till skolan varje morgon. Omma, som jag kallar min mormor, tyckte om att räkna, tyckte om att sparka boll och lekte mest med killarna när hon fick chansen. Omma var en pojkflickorna - hon var en av de där tjejerna med stora armmuskler.
Min mormor hade få mellanlägen, hon antingen älskade eller hatade. Jag vet få som kan ha så stark vilja som min Omma hade - som hon ville, skulle det bli. Och ja, så blev det också ofta.
Margaretha var med i Lottakåren under kriget och hon kunde höra skillnad på varenda flygplan som flög över henne.
Min mormor arbetade hårt, gjorde karriär och jobbade som chef runtom i landet. Omma förblev ogift rätt länge, men efter ett tag lyckades min morfar till slut fånga hennes uppmärksamhet och när Omma var 42 år gammal år 1959 födde hon sin dotter, min mamma tillika andra stora förebild.
Omma fortsatte jobba hårt och fortsatte vara karriärskvinna under tiden som John, hennes man, var hemma.
Och att Ommas livsval ifrågasattes, och faktiskt än idag ifrågasätts, av en så oväsentlig anledning som hennes kön, är anledningen till att denna dag faktiskt behövs. Även i Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar